Har gått med en tung klump i magen några veckor för att det har legat ett varsel på kneget. Edet måste ha tjänat storkovan på mig.. de gör de iofs i vanliga fall också men de kan nog ta längre semester i år. En annan var bland de sista in på företaget så man har minst sagt känt sig utsatt. Men idag blev äntligen alla förhandlingar klara och det visade sig att jag får stanna. Känner mig lättad som en pingvin som skitit ut en blåval. Jag vill tjoa och lattja runt som i en gammal töntig 80-talsvideo och dricka fjolldrinkar. Och med det hårsvall jag lyckats spara till kan jag nog fixa Buster Poindexter's frilla!

It's not the years, it's the miles